Show and tell: Fredagstema motion

Under januari är det Sparkling som har hand om fredagarnas olika tema. Denna fredag handlar det om motion.

När jag var tio år förälskade jag mig i hästar. Min bror och jag gick på ridskola några gånger tills vi ramlade av och inte tyckte att det var roligt längre. När jag blev äldre fortsatte jag att rida på olika ridskolor och när jag red så mycket 4 gånger i veckan bestämde jag mig för att köpa min första häst.
Hon hette Stella Maris. Hon var sju år och passade inte på travbanan eftersom hon inte hade något "löphuvud". Stella var en underbar häst. Snäll men mycket livlig. Hon älskade att springa fort och vi hade mycket delade meningar om hur fort hon fick springa. Eftersom hon var inkörd så forsade vi också fram på skogsvägarna iklädd sele och rockard (en liten tvåhjulig vagn som man tränar hästar med).
Så småningom bestämde jag mig för att jag ville ha ett föl efter henne. Stella betäcktes med en fullblodshingst som hette Spring Fellow xx. (XX talar om att det är ett fullblod.)Han var helvit så det var väldigt spännande. Skulle fölet bli skimmel eller brun som mamma.

Stella och jag väntar på den vackre hingsten

Under hela dräktigheten red jag Stella i skogen. Vi promenerade i lugn takt eftersom hon behövde behålla konditionen till fölningen. Vi hade alldeles nyligen flyttat till ett nytt hus. Jag hittade inte alls i skogen utan red vilse ett antal gånger. Men inte Stella inte. Hon hittade hem var vi en befann oss. Det var bara att ge henne fria tyglar och hålla i sig. Hon brakade genom buskarna över stock och sten och tog närmaste vägen hem.
Lilla Carinoso föddes den 20 april. När han var tre år red jag in honom och han blev den bästa ridhäst man kan tänka sig. Vi hade mycket kul i skogarna utanför Örebro.

Carinoso kör fölrace i hagen bara några dagar gammal

Här är lillprinsen på inkörning i Karlstad

Så småningom köpte jag mitt första arbabsto. Pyritza ox (ox betecknar arabhäst) som var av rysk stam. Jag ville satsa på ryssarna eftersom de är byggda som en ridhäst och lite större. och lämpliga som långdistanshästar.

Pyritza visar upp sig i paddocken

Pyritza var dräktig och födde ett stoföl påkvällen samma dag som jag köpte henne. Lilla Petranka kom till världen.

Petranka 4 dagar gammal

Petranka ett år gammal

Pyritza fick ytterligare två föl Paeonia och Pulchra. Men innan dess köpte jag ett hingstföl vid namn Assam. Han var väldigt vacker och jag räknade med att han skulle bli en fantastisk avelshingst.

Assam 6 månader

Men livet ville annorlunda. Assam halkade antagligen på en isfläck i hagen och bröt benet och jag var tvugna att avliva honom. Då gick luften ur mig lite grand. Jag fortsatte att rida Carinoso och sköta om de andra. Men efter några år slutade jag helt med hästar. Jag red på ridskola då och då eftersom jag saknade hästarna. Men det blev aldrig samma sak.
Numera är det promenader med labban Alice som gäller. Om jag inte kämpar i maskinerna hos sjukgymnasten. Mitt piriformissyndrom kräver styrketräning. Men det är inte alls lika roligt som livet med hästarna. Då och då åker jag förbi en ridskola utanför Flen. Jag hoppas att mitt barnbarn som nu är tio år vill lära sig att rida så småningom. Då kommer jag att skjutsa henne dit varenda gång. Det lovar jag.

Flera som fredagsbloggare:
Nilla, Simone, Anna, Desiree, Annika, Anne, Petra ,Anna-Saltis ,Millan, Anki, Marianne, Victoria, Lia, Cecilia, Leopardia, Marina, Marie, Strandmamman, Jemaya, MiaD, Ingabritt, Jennie, Erica, Maisoui, Taina, Christel, Sparkling, Moster Mjölgumpa, Emmama, Marskatten, Musikanta, Sara, Under ytan, Lena, Västmanländskan, Norrsken och stjärnfall
Saras land, I am Annika, Birgitta, Curieux, Minerva, Ebba, Lotta, Olga katt, Fritid & tankar & en del annat, Beila